Mackmyra Whisky är det första destilleriet i Sverige som tillverkar whisky. De är pionjärer och de har lyckats med att få fram en bra whisky som redan vunnit flera utmärkelser.
Det är helt naturligt att flera medlemmar i RREC var intresserade av att få mer information, men framför att få både dofta och smaka på deras whisky.

Vi blev 10 personer som tog tillfället att få besöka Mackmyra.

På lördag eftermiddag kom vi till Högbo Bruks Hotell. Då serverades det eftermiddag kaffe med tillbehör. Den som ville kunde välja the/kaffe med scones eller något annat som fanns tillbuds.

Vid 17.00 kom en buss och hämtade oss, för att köra oss till Mackmyra Bruk. Redan på bussen fick vi information om bakgrunden till Mackmyra. Vilka som startade upp verksamheten och hur det gick till.
Mackmyra järnbruk grundades redan på 1500-talet. Bruket köptes 1814 av grosshandlare Olof Elfbrink, och ägs fortfarande av hans ättlingar. Järnhanteringen flyttade 1877 till det närbelägna Forsbacka, och Mackmyra övergick till att bli en lantegendom.

I kvarnen och smedjan huserar Mackmyra Svensk Whisky AB. Sveriges första privata whisky destilleri.

Verksamheten knyter väl an till brukets traditioner, eftersom det redan 1800-1839 fanns ett brännvinsbränneri i Mackmyra.


När vi kom tillbaka till Högbo Bruks Hotell fick vi både dofta och smaka på Mackmyra Whisky.
Det var sex olika sorter som vi fick prova. Helli var provningsledare och hon guidade oss genom alla dofter och smaker som vi fick uppleva.



Vi fick frågan om vi var, vänster eller höger nästa. Det är sällan som någon person känner dofter lika bra genom båda näshålen. Hon visade oss hur vi kan testa detta. Själv kände jag dofterna mycket tydligare genom det vänstra näshålet.
Ni ser vilken viktig kunskap man får, när man besöker landskapet Gästrikland.

Efter provningen blev det tid för en fyra rätters gourmetmåltid i hotellets matsal.
Högbo Bruks Hotell har tidigare varit basen för det Svenska Kocklandslaget.  Detta blev vi snabbt varse om när förrätten bars in. Det var inte bara en fröjd för ögat utan det var även en upplevelse för gommen.

Mellan förrätten och varmrätten tog Roberth tillfället i akt, att berätta lite om den plats som vi befinner oss på. Dessutom lite historiska bakåtblickar om landskapet Gästrikland och staden Gävle.

För att komma ihåg detta, dofternas stad, fick vi en burk kaffe Gevalia och en påse med godis bilar.
Varmrätten var en dröm. Presentationen på tallriken var som en vacker tavla. Doften och smaken var gudomlig. Detta tillsammans med en ädel dryck.
Det var gott, det satt perfekt.

Naturligtvis fanns det en stor ostbricka, med många spännande sorter.
Några hoppade över detta och gick direkt på desserterna. Det var säkert runt 20 olika desserter att välja på. Varför välja en eller två. Vi tog självklart en massa olika att smaka på. Vill inte skvallra. Men det var några som hämtade fler av samma sort.

Klockan går och det blev midnatt.
Efter en god sömn blev det tid för frukost.
Det här stället är berömd för sin frukostbuffé. Det tog inte lång stund innan vi förstod varför.
Här fanns det mesta.

Omgivningarna och den vackra höstdagen lockade oss att ta en promenad genom bruksområdet. Vi såg hur hösten blommade med sina många färger. Fåren och gässen gick i sina inhägnanden. Promenaden blev kanske lite för tidigt. Glashyttan hade inte hunnit öppna men textilboden var öppen. Dessutom Doftcentrat. Oj, vad svårt det kan vara att känna igen några av våra vanligaste dofter i naturen.

Vid pennan/datorn
Roberth Nironen

 

 Vi som besökt destillerier i Skottland blev lite förvånade över de regler som gäller i Sverige. Här är det förbud att ta med sig in på destilleriet, kamera, mobiltelefon och annan elektronisk utrustning. Dessutom måste vi klä oss i livsmedelsklassad klädsel. Det innebar, vit skyddsrock, skoskydd och huvudhätta. Vi såg att ut som . . ...

Vår guide Helli, berättade om produktionen och vi fick gå igenom alla lokaler för att se hur man framställer whisky i de olika momenten.













www.rrec.se