Lösningen väcker för MHRFs del flera frågor kring förfarandet och rättssäkerheten i samband med utförandet och framtida kontroller.

Ett annat alternativ kan helt enkelt vara att avbryta kontrollbesiktningen om man inte kan komma överens om en förnuftig hantering av frågan.

Bakgrund
Amerikanska bilar har inte alltid identifieringsmärkning inslagen från fabrik eftersom kravet i USA sedan slutet av 60-talet är en plåt innanför vindrutan. Detsamma gäller även en del engelska fordon där märkningen kan finnas på många olika sätt men ej inslaget och det gäller troligen även fordon från andra delar av världen.

Det hävdas nu att fordonen vid import till Europa alltid ska ha fått identifieringsmärkningen inslagen om sådan saknades. Inte heller det har MHRF kunnat verifiera och på MHRF ställer vi oss högst tveksamma till att så alltid skulle varit fallet varken i Europa som helhet eller Sverige som enskilt land.

Enligt föreskrifterna, TSFS 2013:63 sid 47och 48, är det från och med årsmodell 1969 krav på att det ska finnas instansad identifieringsmärkning och den ska kontrolleras vid varje besiktning. Såväl rambyggda som självbärande bilar och släp ska ha det enligt föreskriften. Med bil avses här såväl personbil som buss och lastbil.

Vad som sedan skett vid import, såväl privat som genom generalagent från 1969 och framåt vid var tidpunkt om å sättande av sådan märkning känner inte MHRF till. Uppenbart är dock att ett flertal fordon registrerats i Sverige utan att sådan märkning funnits eller slagits in.

Klart är i vart fall att Bilprovningen och senare även övriga besiktningsorgan under hela 2000-talet fram till nu nöjt sig med att kontrollera chassiskylt eller annan tydlig märkning från tillverkaren. Givetvis har det i många fall då funnits ett instansat nummer i ram eller kaross. Men inte på alla fordon.

Svensk Bilprovningen ska före år 2000 alltid ha kontrollerat att instansat nummer funnits. Vad som sedan skett när sådant saknas har MHRF inga uppgifter om. MHRFs uppfattning Den senkomna tillämpning drabbar fordonsägaren och varken myndigheter eller de berörda företagen som i grunden skapat problemet, som egentligen enligt MHRFs mening inte existerar, tar ansvar. Istället lastar man över hela ansvaret att lösa problemet på den som idag äger fordonet. Trots att ägaren då lägger ner tid och pengar kan det leda till att fordonet underkänns och därmed i sämsta fall inte längre kan brukas i Sverige.

Fordonen som i Sverige en gång i tiden och i vissa fall helt nyligen genomgått registreringshanteringen i Sverige och under senare år även den så kallade ursprungskontrollen, med efterföljande tekniks identifiering av fordonet, och godkänts i det utförandet, ska inte negativt drabbas av krav på ny registreringsbesiktning.

Den allmänna hållningen har i MHRFs dialog med Transportstyrelsen varit att den som förorsakat felet är också den som ska rätta till det när det t ex gäller felaktigheter i vägtrafikregistret, analogt borde detsamma gälla, genomförandet av registreringsbesiktningen.

Jan Tägt, generalsekreterare MHRF